HLR
Det som var bäst var att utbildaren var en fröjd för ögat.
Och ingen ring på fingret heller, haha.....
Men när vi skulle blåsa upp Anne-dockan då fick jag nog:
Hallå, hur vet jag vem som har dreglat i den här förut?
Dom ska vara rengjorda, svarade ögonfröjden.
SKA VARA!!! Då fick jag definitivt nog och en kollega förbarmade sig.
Innan det var dags för mun mot mun metoden på Anne så spritade jag själv både utanpå och inuti hennes "mun".
Äckligt!!!! Vilket jag också sa.
Ögonfröjden frågade vad jag skulle göra om det var min man som låg där utan puls och andning.
Blixtsnabbt svarade jag:
Då får han ligga kvar där!
Jag fick en syn för mitt inre nämligen.
Men jag påtalade att jag faktiskt inte har nån man.
Hade ögonfröjden dråsat ihop där så kanske......
Men C var ju med och kungjorde högt och tydligt:
"Inga tungor nu ni".
